Motivation är varken en egenskap eller ett personlighetsdrag. Det är inte heller något som föds automatiskt, utan motivationen föds genom att du aktiverar dig och påbörjar något.
Ju bättre du känner dig själv, är på det klara med dina värderingar och vet dina styrkor, desto lättare är det för dig att bestämma dig för vad du skulle trivas med att studera. Om du studerar något du på riktigt är intresserad av är det lättare för dig att hitta motivation. Flow är en viktig motivationsfaktor; när du får flow befinner du dig i ett tillstånd av ansträngningslös koncentration (effortless attention). Du upplever en känsla av inre styrka och kontroll och av att ha hittat rätt.
Motivation är varken en egenskap eller ett personlighetsdrag, motivation är inte heller något som föds ”av sig själv” utan den föds då du påbörjar en uppgift, då du aktiverar dig, sätter igång, tar reda på, läser osv. Det finns inga genvägar. Motivation är viljan att utvecklas, det handlar inte om någon ”on-off-grej”. Ju bättre du känner till och är insatt i det du ska göra desto mera motiverad blir du. Det är också viktigt att äta och att sova – situationer där det krävs att du fattar beslut tar mycket av hjärnans energi, då kanske motivationen blir lidande.
Vad är motivation?
Inom forskningslitteraturen talas det ofta om två olika sorters motivation: inre och yttre. Yttre motivation utgörs av konkreta faktorer som belöningar och bestraffningar. De positiva yttre motivationsfaktorerna är ofta sådant som beröm, lön och befordran medan de negativa kan bestå av rädsla för avsked eller för att misslyckas. Inre motivation är i högre grad förankrad i dig själv och handlar om hur du trivs med ditt arbete och dina uppgifter. Till nyckelfaktorerna hör till exempel utveckling, erkännande, relationer, ansvar och uppmärksamhet.
Inre och yttre motivation
Motivation är inte något som går att testa men när din självkännedom ökar och du vet vad som motiverar dig hjälper det dig att välja en studieplats där du får användning av dina styrkor och där du troligen trivs. Att känna till hur motivation fungerar kan hjälpa dig på vägen så du inte fastnar eller ger upp.
För att hålla kvar motivationen och koncentrationen krävs självdisciplin. Din koncentration kan brytas lätt, det krävs bara att du mitt i allt blir störd av något som ger dig tillfällig belöning, som t.ex. mobilens notiser. För att undvika det krävs det att du stänger av dem så att inte uppmärksamheten försvinner från det du bestämt dig för att göra, trots att det är lockande att ha mobilen till hands hela tiden. När koncentrationen bryts minskar motivationen om det som bryter den känns mera lockande.
Studera smart är ett projekt vars mål är att främja studerandens studieframgångar på andra stadiet, på högskola och i urvalsprov till universitet och högskolor. Inom projektet har man gjort ett antal videor, till exempel den här om medier och lärande:
Det är inte alltid roligt att studera och det är inte alltid varken lätt eller roligt att läsa till urvalsprov eller studentexamen, trots att du skulle ha hittat just det du vill studera. Men med sund självdisciplin håller du fokus och kommer igång igen också efter större eller mindre svackor i motivationen.
Motivation och mål hör ihop. Motivationen ligger bakom hur du når dina mål. Här kan du läsa mer om motivation och mål.
Det är bra att sätta upp mål, men det är inte alltid så lätt som det låter. Hur gör man? I den här videon får du tips om den saken, tänk SMART och titta:
Orsaken till underprestation är ofta brist på motivation. Men det behöver inte vara fråga om att du har valt fel och därför underpresterar. Ofta kan någon av dessa 5 orsaker ligga bakom motivationsbristen och underprestationen:
Fundera på hur det är för dig. Varför går det inte som det borde? Är du rädd för att ta ansvar, vill du att allt ska vara lätt och roligt eller är du rädd för att misslyckas? Är du osäker på huruvida det här är rätt val? Kanske du har svårt för att koncentrera dig eller helt enkelt inte vill anpassa dig till omvärldens krav? När du genomskådat vad motivationsbristen beror på är det dags för dig att ta itu med saken. Om du tvivlar på huruvida du alls vill studera kan du ta en tjuvtitt längst nere under ”Blev du inspirerad?”. Där finns material som egentligen hör till steg 8, men som kan vara användbart redan nu.
Den här videon förklarar hur hjärnan fungerar när du ska ta beslut och genomföra saker. Varför har vi människor ibland så svårt för att ta tag i saker? Och hur kan man underlätta för sig själv?
Studera eller inte? Är du osäker på om du alls vill börja studera, i så fall är det s.k. ambivalenskorset ett användbart verktyg för dig:
Rita upp ett kors, eller spara och skriv ut bilden nedan. Ovanför rutorna till vänster skriver du: Jag väljer att inte börja studera (dvs nuläget), ovanför rutorna till höger skriver du: Jag väljer att börja studera (dvs förändring).
Börja i rutan uppe i vänster hörn, skriv in
+ Fördelar: lista allt som är bra med att inte börja studera.
I nedre rutan till vänster skriver du
– Nackdelar: lista allt som är dåligt med att inte börja studera.
I rutan nere till höger skriver du
– Nackdelar: lista allt som är dåligt med att börja studera.
Slutligen kommer du till rutan uppe till höger, skriv in
+ Fördelar: lista allt som är bra med att börja studera!
När du väl fyllt i rutorna, fundera på:
Vad känns viktigt nu? Vad känns viktigt på längre sikt? Vad händer om du inte börjar studera?
