Undervisnings- och kulturministeriet har fattat beslut om utvecklandet av studerandeurvalen fram till 2020 i samarbete med universiteten och yrkeshögskolorna. Undervisnings- och kulturministeriet motiverar det nya antagningssystemet bland annat så här:
- Det nuvarande antagningssystemet med hundratals inträdesprov avviker från motsvarande urvalssystem internationellt sett. Systemet är dyrt och tungrott och leder till oönskade mellanår som fördröjer studiestarten. Den genomsnittliga åldern för att påbörja fortsatta studier på högskolenivå i Finland är 24 år, vilket är förhållandevis sent.
- Endast en tredjedel av nyutexaminerade studenter inleder högskolestudier direkt efter gymnasiet trots att 75% av studenterna söker sig till högskolestudier och platserna proportionerats så att de räcker till hela studentårskullen (2015). Andelen studenter som inte fortsätter sina studier direkt har ökat från 58% till 68% på tio år (2015).
- Unga söker sig utomlands för att studera eftersom det upplevs som lättare att bli antagen där.
- I det tidigare systemet har också de sökanden som fått goda vitsord i studentexamen varit tvungna att delta i urvalsproven. Detta har lett till att gymnasiets sista år blivit orimligt tungt på grund av dessa överlappande prov. I praktiken kan det ha varit så att man haft möjlighet att förbereda sig inför urvalsprovet först efter studentskrivningarna. Studerande på andra stadiet har känt sig tvungna att skjuta upp inträdesproven till följande år för att hinna slutföra andra stadiet och ha mer tid att satsa på inträdesproven.
- Det bör finnas ett smidigt sätt att inleda forsatta studier också för de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen.
- Enligt lagen ger antingen studentexamen eller olika yrkesexamina behörighet för högskolestudier och därför borde högskolornas studerandeurval i regel grunda sig på de kunskaper och färdigheter som studerande lärt sig under sin utbildning på andra stadiet. Studieframgången på andra stadiet återspeglar den sökandes kunskaper och beredskap att inleda högskolestudier. I studentexamen bedöms elevernas kunskaper nationellt och på ett enhetligt sätt.
- Målet med förändringen är bl.a. att fler studieplatser ska tas emot av personer som ansöker om sin första studieplats vid en högskola och att inte fördröja studiestarten.
Texten baserar sig på Undervisnings- och kulturministeriets webbsida Frågor och svar om reformeringen av studerandeurvalen, som är bra att läsa för ytterligare information om det nya antagningssystemet till högskolor.
