Här har vi samlat tips om vetenskapligt skrivande som du kan ha nytta av i dina studier. Bekanta dig med tipsen genom att klicka på en rubrik.
Den viktigaste principen när det gäller vetenskapligt skrivande eller akademiskt skrivande är att du gör en åtskillnad mellan tidigare forskares resultat och påståenden samt dina resultat och påståenden. Om du refererar, parafraserar eller citerar andra forskare utan att ange källa kallas det plagiat. Inom det akademiska samfundet ser man mycket allvarligt på plagiat. Vid grova fall av plagiat kan den studerande mista sin studieplats. Därför är det viktigt att du genast i början av dina studier övar upp din förmåga att referera och använda källhänvisningar.
Linnéuniversitetet ger en introduktion till akademiskt skrivande.
Lunds universitet presenterar vad vetenskapligt material och referenser är.
Linnéuniversitetet presenterar principerna för referenshantering.
En vanlig struktur för vetenskapliga artiklar är den så kallade IMRoD-strukturen: introduktion, metod, resultat och diskussion. Det finns också andra sätt att strukturera en vetenskaplig text. Olika discipliner har olika traditioner. I mer omfattande handböcker för uppsatsskrivande brukar de olika traditionerna presenteras. I resurserna nedan ges några synpunkter. Vilka rubriker ditt arbete ska ha och vad som ska stå under de olika rubrikerna kan du diskutera under seminarierna och med din handledare.
Lunds universitet har gjort ett videoklipp om uppsatsens olika delar.
De skrivtekniska anvisningarna för hur du ska utforma din vetenskapliga text varierar mellan universiteten och läroämnena. Inom samma kunskapsområde (disciplin) kan olika tidskrifter ha olika principer för hur man utformar sina källhänvisningar. Vissa högskolor kan ha tagit fram gemensamma riktlinjer för både utformningen av arbetet och källhänvisningarna. Det händer ändå att en enskild handledare på någon punkt vill avvika från dem. Det finns alltså inte en standardteknik eller ett rätt sätt att utforma källhänvisningar i en vetenskaplig text, vilket kan vara frustrerande för dig som studerande. I böcker om vetenskapligt skrivande förklaras principerna för utformning av referenserna. Nedan finns länkar till några öppna skrivguider som du kan utgå från.
Språkhjälpen (Helsingfors universitet)
Referensguide (Hanken)
När det gäller svenska språket är en viktig norm Språkrådets Svenska skrivregler vars senaste upplaga kom år 2017. Den ska du följa när du skriver på svenska. I enspråkiga ordböcker får du hjälp med att hitta rätt ord och konstruktion. Språkvården och mediespråkvården i Finland och Sverige hjälper också. Nedan finns resurser som du bör bekanta dig med när du skriver på svenska.
www.svenska.se – Svenska Akademiens webbplats svenska.se med sökfunktion i tre ordböcker: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO), Svenska Akademiens ordbok (SAOB). SAOL och SO finns också som appar.
Institutet för språk och folkminnen (se speciellt Frågelådan för språkfrågor)
Institutet för de inhemska språken (se speciellt Ordförrådet för språkfrågor)
Mediespråk (har också en omfattande länksamling och rekommendationer om svenska begrepp)
Om du behöver stöd för att skriva på svenska ska du i första hand diskutera med din handledare om hen kan svenska. Du kan också ta kontakt med lärare i vetenskapligt skrivande vid din högskola eller ditt universitet och gå kurser i vetenskapligt skrivande på svenska. Språkalliansen erbjuder språkstöd till dig som studerar i Helsingfors och skriver din avhandling eller ditt examensarbete på svenska vid någon av samarbetshögskolorna. Det finns också ett flertal handböcker om vetenskapligt skrivande, nedan listas några av dem.
Ask, Sofia, 2006/2011. Hållbara texter. Grunderna i formellt skrivande. Liber.
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna, 2015. Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur.
Jarrick, Arne & Josephson, Olle, 1996. Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Studentlitteratur.
Rienecker L. & Jørgensen P. S., 2014. Att skriva en bra uppsats. 3 uppl. Stockholm: Liber
Strömquist, Siv, 1998 (eller senare). Uppsatshandboken. Hallgren & Fallgren.
Strömquist, Siv, 2005 (eller senare). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups.
Vetenskapliga artiklar och monografier utges i allt högre grad på engelska. Det är en speciell utmaning att läsa om ett ämne på ett språk och skriva om det på ett annat språk. Din handledare och dina övriga lärare borde kunna hjälpa dig med att hitta rätta termer och begrepp, men det är inte alla gånger så lätt.
På nätet finns olika slags ordböcker och ordlistor. De flesta berör allmänspråket, inte den vetenskapliga terminologin. Källkritik behövs också här: vem har tagit fram ordboken och utifrån vilket slags material? Språklärarna och biblioteket vid din högskola/ditt universitet har antagligen listor på bra ordböcker och termbanker för ditt vetenskapsområde. Vissa elektroniska resurser (t.ex. MOT-ordböckerna och Nationalen cyklopedin) når du endast via biblioteket, andra är fritt tillgängliga, så som Stora finsk-svenska ordboken. Nedan finns några öppna sidor som kan vara till hjälp.
IATE, EU:s termbank
Karolinska institutets medicinska ordbok
Namn på länder på sju språk, Institutet för de inhemska språken.
Natur & Kulturs psykologilexikon
Stora finsk-svenska ordboken. Sök på finska ”bland uppslagsorden” och på svenska ”i texten”.
TEPA, Terminologicentralen TSK:s termbank
Utbildningsstyrelsens ordlista
Valter, Statsrådets termbank
www.synonymer.se, Synonymer och ordböcker.
Upphovsrätt till texten: Jannika Lassus och Språkalliansen 2017.
Sidansvarig: Helsingforsalliansens koordinator